Natt-sentimental

Ett syskon är det bästa man kan ha. Jag älskar min bror.

Jag tänker för mycket. God natt.


Should've done something

Should've done something
But I've done it enough
By the way your hands were shaking
Rather waste some time with you

Varför är det så himla svårt att erkänna för andra (och framför allt för sig själv) att man mår dåligt? Ska man skämmas över ångest och sorg? Varför skyller vi ständigt på att vi känner oss "lite nere" eller "lite trötta"?
Jag grät hela vägen hem igår kväll, kom hem och låste in mig på toaletten där jag grät lite till. Blaskade ansiktet i kallt vatten och sade istället att jag var så himla trött.
Okej, hälften sanning. Jag var trött. Trött på mig själv, trött på min kropp, trött på att må skit, trött på livet.

Ska det vara så jävla pinsamt och skämmigt att må dåligt? Varför vågar man aldrig erkänna? Är man bara acceptabel som individ i samhället om man mår bra, har bra inkomst och en positiv inställning till allt?

Fy fan för Svenssonsyner.

Just ja, glömde...

Jag har funderingar på att starta en ny blogg, för måleri och tattoo. Är det en bra eller dålig ide? Skulle någon följa den?

Puss igen!♥

Du och jag Alfred, du och jag.



För en timme sen åkte han och jag kämpar fortfarande med tårarna. Det är inte så att jag inte vill att han ska åka, för jag hoppas verkligen att han får det kul. Jag har bara aldrig tänkt på hur det kommer bli, att vara utan honom så länge. Att veta att jag inte kan ringa honom och höra om han vill komma över, för han kommer befinna sig på andra sidan jorden. Det är svårt, men jag hoppas det går fort och att han kommer hem helskinnad. 

Jag har världens bästa storebror, jag älskar dig.

konstiga tankar, never mind

Har haft lite knasiga funderingar den senaste tiden. Ofta när jag kör bil, som typ att undra vilka som skulle bry sig nog för att ta sig till sjukhuset om de fått veta att jag varit med i en olycka. Att jag kört in i ett träd och överlevt, eller krockat osv. Kan ju hända vem som helst, när som helst. Bara att gå över gatan är ju lika med livsfara nu för tiden. 
Det här betyder inte att jag har planerat att krocka, jag bara menar att jag är så osäker på vilka som verkligen, verkligen bryr sig och vilka som bara är nyfikna.. Det är så svårt sånt här. Bara som när det tog slut mellan mig och pojkvännen i somras, då någon ringde mig direkt och fråga vad som hänt, någon gick bakom min rygg och frågade mina vänner, någon skickade ett sms och berättade att den fanns där för mig och nån annan ringde inte alls för att personen förstod att jag inte ville prata om det.. Men vilken var bara nyfiken, och vem brydde sig verkligen på riktigt? Ledsen om jag besvärat er med en väldigt knasig text, om du lyckats läsa ända ner hit, men jag ville skriva av mig lite i alla fall.

Nu blir det sängen och nattmössan för mig. Natti!

so tell me, can u even hear me?

Känns som att det inte spelar någon roll vad jag gör, för det blir i alla fall bara fel. Mina föräldrar har varit på mig att jag ska söka jobb för att få lite extra pengar vid sidan av skolan. Så jag har gjort det. Har sökt x antal utan att få svar, så sökte jag som säljare på Lingon&Blåbär och fick svar nästan direkt. De ville jättegärna anställa mig, och jag åkte och träffade en kvinna från L&B för information osv. Nu när jag ska bestämma mig om jag vill prova denna säsong (vilket bara är till januari) så duger det inte! 

Du är inte rätt person för det, du kommer inte klara det, du är inte tillräckligt motiverad, du måste vara en viss sorts person för att vara säljare.... Ja, men om det inte duger så sök jobb åt mig ni då?! Jag är så jävla trött på att bli sågad VARJE gång jag lägger manken till! Jag må vara stark men inte ens jag klarar att bli nedtryckt varje dag. Jag försöker verkligen, jag gör det! Behöver egentligen inte ens nåt jobb, jag fick i alla fall inte lägenheten.

Fuck it, nu ska jag göra nåt annat än att sura. Hejs

vem vet hur länge vi har varandra?

http://avestatidning.com/nyheter/1.1296935-en-18-arig-kvinna-omkom-under-lastbilslapet

Detta skrämmer mig något otroligt. En sekund fel, och du är död. Jag ser risker i allt jag gör, för att jag är så medveten om att sådana här saker inte bara händer alla andra, det kan hända såväl mig som dig. Idag sänder jag några varma tankar till den här tjejens familj. Det är bara hemskt att sånt här inträffar. Arton år, lika gammal som jag och jag har hela livet framför mig. Vid arton börjar livet. Hennes liv slutade vid arton.

Ta aldrig någon eller något för givet, det här kan vara din sista dag..

DET HAR INTE GÅTT ÖVERSTYR, ELLER?

Satt och såg på Vänner, när jag i reklamen höll på att tappa hakan. En datingsajt som kallar sig Victoria Milan praktiskt taget uppmanar gifta par att vara otrogna! Är det verkligen så det ska vara? Borde man inte skilja sig om man inte trivs ihop? Har jag missuppfattat det här med otrohet, är inte det fel..? Man kan ju börja fundera, någon mer som funderar över vart världen är påväg?!
Såhär står det på sajten när man googlar på dem:


Sveriges första datingsida för gifta och sambos

Saknar du passion? Victoria Milan är Sveriges första datingsida för gifta och sambos som söker efter det lilla extra i livet.
Här kan du på ett tryggt, enkelt och anonymt sätt flirta och lära känna tusentals av kvinnor och män som är i samma situation som dig.
Känner du dig fångad i ett monotont kärleksförhållande, trött på att din partner reser för mycket eller bara vill liva upp vardagen lite? Victoria Milan är anpassat för att skapa en trygg, anonym och konfidentiell mötesplats. Det är därför vi finns.
Du bestämmer själv vem du möter och varför. Gränserna sätts inte av oss, men av dig oavsett om du söker efter en affär i verkliga livet eller på bara över nätet.

100% anonymt och konfidentiellt

Hos oss är du alltid helt anonym.
Vi menar att våra kunders privatliv ska respekteras i alla aspekter.
Som medlem kan du söka, flirta och kommunicera med tusentals av gifta eller samboende män och kvinnor utan att avslöja din identitet.
Här kan du i lugn och ro hitta din flirt, affär eller älskare i både trygga och diskreta omgivningar. 



OH, HOW I WONDER...



What would life be like, if...?
Who would I be now, if...?
How would I feel now, if...?
Would you have been happy, if...?
Would I still live, if..?

Alla våra små val, har stor påverkan på våra liv. Även om du gör ett dumt val någon gång, så gömmer just det valet både bra och dåliga upplevelser. Du skapar ditt liv, på ett eller annat sätt. Du kan bli allt du önskar, om du bara vill!
Stora godnattpussar från lilla mig!

fyra långa evigheter



bruset i mitt huvud ökar, jag tänker inte vrida ner musiken

jag är en del av varje ton, som bomull i min hjärna

jag tänker inte sluta dansa, fastän fötterna blöder

livet är alla små danssteg, fastän benen domnat bort

lungorna sprängs nog snart, jag tänker aldrig sluta skratta

allt elände och all sorg gör mig levande

tillsammans levde vi, i samma riktning som jorden snurrar

i fyra långa evigheter, sommar, höst, vinter & vår igen


JenniferL©

FÖRHÄXAD

Hej och hallå! Jag stannade hemma från skolan idag. Det var så skönt att sova ut i morse, somnade vid tre imorse och sov till tolv när pappa kom hem på lunch. Sedan blev jag som vanligt en soffpotatis och fastnade framför Oprah. Hon hade besök av en kvinna Ingrid Betancourt. Den 23 februari 02 blev hon kidnappad av FARC efter att ha ställt upp i presidentvalet i Colombia. Hon satt gisslan i djungeln i Sydamerika bland dödligt giftiga ormar, insekter, andra gisslan och soldater med atomatvapen i SEX OCH ETT HALVT ÅR! den 2 juli 08 befriades hon och de andra i gisslan av armén och hon återförenades med sina två barn, Melanie och Lorenzo som bara var 16 & 13 när Ingrid kidnappades.

En otroligt gripande historia. Blev gråtfärdig när hon beskrev allt hemskt och räddningen. Hur lyckas man hålla hoppet uppe om att överleva efter hela sex år i så hemska förhållanden? Ingrid har nu gett ut en bok som heter Even silence has an end. Läs den!

KÖR FÖRSIKTIGT I JUL!

Tänk på att ta det försiktigt på vägarna, alla trafikanter!
Såhär över jul kan det vara mycket halt och väldigt kallt, vilket gör att det blir pudersnö. Saker att tänka på: Håll en vettig hastighet, gör inga dumma ömkörningar och tänk på avståndet till nästa bil! Se upp för snörök. Det kan vara som att åka rakt in i en vägg.
Saker som kan vara bra att ha med sig ut på vägarna om det skulle hända något:
  • Bogserlina
  • Spade ifall man behöver gräva loss bilen ur snön.
  • Höga stövlar, ifall man måste gå efter hjälp i snön.
  • Varma kläder, ifall man blir sittandes länge.
  • Kraftiga jobbarhandskar
  • Filtar, ifall det blir jättekallt.
  • Värmeljus att ha i bilen, bidrar med lite värme.
  • Lite fika. Några mackor, kanske lite varm choklad/kaffe i en termos.

OCH NÅNSTANS DÄR SÅ BLEV JAG DEN JAG ÄR NU



Jag har tänkt mycket på "gamla" tider på sistone. Jag kan inte säga att jag haft det jättesvårt, men jag har inte haft det jättelätt alla gånger heller. Jag lever under så konstiga förhållanden och jag har liksom inte vågat vara jag, inte vågat säga vad jag tycker och stå för det. I skolan har jag kunnat och bland mina vänner har det absolut inte varit några problem. Jag vet inte riktigt om ni förstår hur jag menar, men Emelie, du vet väl vad jag menar?
Det jag vill komma till, är väl något i stil med att man måste nog ha vissa motgångar för att inse att man klarar av vissa saker. Att man vågar. Man måste liksom vara lite vilse för att hitta den man är. Det man vill vara och stå för.
Jag är sjutton, snart arton år och den här veckan var första gången någonsin som jag faktiskt sa emot min pappa när jag tyckte han hade fel. Jag tror jag börjar gräva mig upp.

Just nu så renskriver jag min diktanalys till svenskan och småpackar lite. 16:20 kliver jag på bussen mot mormor♥ och i morgon bär det av till Mock, och bästa Danne!♥


Börjar få lite julstämning i kroppen efter att ha inhandlat julens första julklappar!

SÅ JAG TALAR UT

Lyssnar på Mange Schmidt under täcket i sängen med en kopp hett jordgubbs-te, myspys!♥
Tänker lite kring allt Mange säger med sina texter, och tänker över dagens samhälle. Satt framför ett par tjejer och tjuvlyssnade på deras samtal idag. Den ena berättar att hon precis tatuerat sig, och samtalet kring tatueringstrender fortlöper. De kommer fram till att man aldrig ska följa en trend när det gäller tatueringar, eftersom de kommer sitta kvar resten av livet, men att det snyggaste nog är texter, så länge det betyder något. När samtalet börjar ta slut frågar den andra tjejen vad den första har tatuerat för motiv. Tjejen svarar Carpe Diem, och svarar sedan Vet inte riktigt när den andra tjejen frågar om den har någon betydelse, att hennes kusin hade en sån och det såg skitsnyggt ut..

Carpe Diem är nog det mest o-orginella man kan välja. Otroligt härligt och bra budskap så jag förstår varför många har den, men efter det här samtalet förväntar man sig ett lite mer orginellt motiv? Tatueringens betydelse. När man setat och diskuterat att alla tatueringar man gör ska ha en viktig betydelse, så tar man väl åtminstone reda på vad texten betyder först? Eller? Är jag helt ute och cyklar?

PRESTERA, PRESTERA, DU KAN INTE!


Vart är livslusten till den här dagen? 
Ont i magen, klump i halsen.
Åh Gud, det är så synd om mig.
Så himla synd om mig.

Den som inte kan något,
har inte mycket att visa upp.
Skulle hon försöka,
möts hon av en näve skratt.

Där borta himlas det med ögonen,
här inne försvinner personligeheten.
Tom i ögonen, tom i hjärnan.
Inte en enda tanke ska jag skänka dig.

OCH SOM JAG KLÄTTRAT

Tänk dig att du har en skitdag.. Du ställer dig framför helspegeln i hallen, påsar under ögonen, magen hänger över, låren är svällda, kläderna sitter dåligt eller är för små. Ångesten börjar tränga på och tårarna tränger fram. Hur klarar man då att se sig själv i ögonen och säga; "Du är grym, snygg och stark! You can do it!" ?

Det behöver du inte.. Nu tänker du "va?" "Man måste väl peppa sig själv för att klara dagen? Man måste väl vara stark?" Nej. Det är okej att vara svag, att vara nere. Man får vara förstörd en dag nån gång. Man måste vara det för att känna hur skönt det känns att vakna upp och kunna säga "Du är grym, snygg och stark! You can do it!"

Jag har kämpat med nedvärderande tankar mot mig själv hela mitt liv. Skällsord som kraschat och lämnat stora hål i mig rygg. Jag har stött på hinder och påfrestningar som ingen människa någonsin borde få vara med om. Saker som tryck ner mig och saker som stärkt mig, men jag har klättrat, och jag har hittat upp till ljuset. Jag har ännu inte nått upp till min topp men jag är på god väg! Keep it up. Det är okej att krascha sålänge man tar sig i skinnet och klarar sig upp igen, när man orkar.

Är hos Milla och Björn, nu ska vi äta Pasta a'la Björn, ha det bra!

LITE "FUCK YOU"


Slutade som vanligt 11.40 idag. Lunchade med älskling, sen ringde jag farmor som hämtade mig, och nu sitter jag i vardagsrummet med datorn i knät, och mitt underbara eftermiddagskaffe framför mig. Lyssnar lite smått på a day to remember. Blev ingen terapeut idag, ändrat till imorgon.

Stötte på lite "peppande" tankebanor idag. Ringde en vän för att prata lite, och den här vännen har fått massor med folk emot sig av den anledningen att han inte kände sig bekväm med en tjej han hade pratat med, så han sa till henne att han inte ville något mer och sedan hittade han en tjej som gjorde honom glad rakt igenom. Han blev tillsammans med den här tjejen som gjorde honom glad, vettigt tycket jag. Någon eller några har då börjat snacka skit. Det har antagligen startat hos den första tjejen. Jag vet väl rätt mycket om hur avundsjuka/svartsjuka fungerar och känns. Men jag har mognat. Det jag känner när jag hör detta är bara; Va? Va äre om? Han är lycklig! Han om någon förtjänar väl det..?
Ibland lär man ha lite stake och en gräns för vad man ska ta åt sig av. Ibland kanske man ska tänka på hur man beter sig, andra gånger behöver man inte ens bry sig, det är inte värt det. Lite:  Visst, du tycker illa om mig, men fuck you i så fall, för jag är lycklig. Kom tillbaka om något år när du mognat på dig lite. Hörs då!


Något man borde säga till sig själv var och varannan dag, idag är jag lycklig så fuck you om det inte passar er.
Fyfan vad bra det känns!

Jennifer

RSS 2.0