Sista dagen på mitt sista sommarlov. Det är nu det gäller, jag måste ge allt för att klara det och jag vet inte hur mycket jag har att ge. Det är det sista gymnasieåret och det kommer utan tvekan bli det jobbigaste också. Jag känner mig pressad av allt omkring mig. Betyg, rester, körkort, till och med av att hålla humöret uppe. Tror jag måste börja med terapin igen, men även där känner jag mig pressad. Får man bara lägga sig ner och sova sig genom en vecka eller två så skulle det nog kännas bättre men då ligger man ju efter när man vaknat upp igen. Åh, mitt psyke utkämpar århundradets krig just nu. Ber om ursäkt för ännu ett negativt inlägg.